DAG 11: MISSISSIPPI, 4:TH OF JULY

Vi hade på morgonkvisten inte vansinnigt bråttom att ta oss ut ur Tuscaloosa, men ville heller inte stanna längre än nödvändigt. Staden är som så många andra amerikanska städer; ett gigantiskt o-charmigt handelsområde runt stadens in- och utfarter med de överallt förekommande snabbmats- och affärskedjorna, samt en liten insomnad stadskärna i mitten. Det kunde Bob Dylan (som vi igår kväll lyssnade till på Tuscaloosa Amphitheater) skrivit en sång om och det har han förmodligen redan gjort. Martin ville inte vara sämre utan komponerade på resegitarren i bilen en liten visa han kallade ”Leavin’ Tuscaloosa”. Den innehåller mörka moln, oreflekterad patriotism, bleka framtidsutsikter, abnorma mängder parkeringsplatser, övergivna affärslokaler samt Hank Williams (bördig från Alabama) spöke som överblickar eländet. Som ni förstår lämnade Tuscaloosa inga överväldigande positiva avtryck hos oss.
”Bye bye Tuscaloosa
I’m leaving you today
Bye bye Tuscaloosa
I’ve got nothing more to say
Say goodbye to all your parking lots
We’re leaving for the Gulf of Mexico
I’m leaving Tuscaloosa
There’s nothing left
here for me to do
Dark clouds over Tuscaloosa
Hanging from the Alabama sky
Hank’s old voice from the jukebox
“I’m so lonesome I could cry”
Say goodbye
to all your veterans for me
To that waitress down
at ‘Ol Moe’s Bar B Q
I’m leaving Tuscaloosa
There’s nothing left
here for me to do”
/ Leavin’ Tuscaloosa, Martin Giselsson



Vi hade nu äntrat delstaten Mississippi istället för södra Alabama som vi tänkt från början. Mobile var staden vi idag hade planerat att åka till men vi fick höra att det kunde vara galet där runt nationaldagen så vi bestämde oss i sista stund för att istället gena ner mot New Orleans och området däromkring.
”Far back’s I can remember
Either had to plow or hoe
One of those ’ole nine feet sacks
Standin’ at the old turn row
Down in Mississippi
Down in Mississippi
where I was born
Down in Mississippi
where I come from”
/ Down in Mississippi, Ry Cooder


Runt tretiden på eftermiddagen rullade vi in i staden Gulfport och kunde se det glittrande havet bortom den gigantiska kritvita sandstranden. Dags för ett delmål på resan: att bada i Mexikanska Golfen. Vi ska ha badat i alla de tre hav som omger det kontinentala USA innan vi åker hem (Atlanten, Mexikanska Golfen och Stilla Havet). 2 av 3 avklarade nu. Det var 33 grader i luften och säkert 31 grader i vattnet, så doppet var inte speciellt svalkande, men trots allt var det attans skönt att bara softa och byta bilen mot stranden en stund. Allt eftersom anlände fler och fler familjer som tänkt sig fira självständighetsdagen vid havet. Cafébord, solstolar, fikakorgar, grillar och backar med öl plockades fram, människor i alla åldrar och av alla möjliga etniciteter umgicks, skålade, skrålade och skrattade iklädda tröjor med de amerikanska färgerna och patriotiska budskap.




















following the Southern star
I crossed the river
just to be where you are
Only one thing I did wrong
I stayed in Mississippi
a day too long”
/ Mississippi, Bob Dylan
just to be where you are
Only one thing I did wrong
I stayed in Mississippi
a day too long”
/ Mississippi, Bob Dylan
Vi stannade till på stranden som gav episk utsikt över Bay of St Louis och den nybyggda bron i en perfekt solnedgång. På bryggan satt en äldre, afroamerikansk dam och fiskade. Vi kom i samtal, berättade vilka vi var och var vi kom ifrån och när vi berättade att vi var på väg mot New Orleans kastade hon tillbaka huvudet och utbrast på den bredaste sydstatsdialekt man kan tänka sig: ”Lord, have mercy! They’re crazy down there! They’ve been partying for a week! Lord, have mercy!” Ett sådant där underbart möte och road-trip-minne man inte kan köpa för pengar.






