DAG 24: LOS ANGELES (Hollywood & Venice Beach)
”If I can just get off
of this LA Freeway
Without getting killed or caught
I'd be down that road
in a cloud of smoke
For some land that I ain't bought”
/ LA Freeway, Guy ClarkSanta Clarita, California
Om allting är större i Amerikat än i övriga världen, så är allting större i Los Angeles än i övriga Amerikat… Fler människor, fler vägar, större vägar, fler filer, bilarna kör snabbare, tutar oftare och argare. Det är nästan omöjligt att få en överblick över staden. Allting är platt och kvarter efter kvarter som ser i stort sett identiska ut breder ut sig i nästan all oändlighet.Hollywood, Los Angeles, California
Anders förtjänar åtminstone en stjärna på Hollywood Walk of Fame för den heroiska insatsen att ratta oss genom Los Angeles galna trafik ner till Hollywood Boulevard. Efter lite om och men hittade vi till slut ett parkeringsgarage med ”valet parking”, denna synnerligen onödiga uppfinning som går ut på att utöver parkeringsavgift betalas en extra summa för att en person ska köra och parkera ens bil och sen hämta den när man vill åka därifrån. Dyrt, störigt och omständigt!TCL Chinese Theater, Hollywood, Los Angeles, California
Vi började med att äta lunch på sushirestaurangen Cho Oishi, som ligger i shoppingcentret Hollywood & Highland, spcialbyggt så att man från flera olika utsiktsplatser kan se och ta foto av den berömda Hollywood-skylten. Turistiskt? Ja visst! Sushin var dock god och skylten bör man ju ha sett, när man nu ändå är i LA, även om den bara såg ut som en liten flugskit uppe på kullen flera kilometer bort.
Cho Oishi, Hollywood & Highland, Los Angeles, California
Hollywood Boulevard, med sin kända trottoar ”Walk of Fame” var ett eldorado av turister, street performers, försäljare av alla möjliga prylar och tjänster, gift shops och filmrelaterade museer. Om The Strip i Las Vegas kändes turistiskt, var detta faktiskt snäppet värre. Därför var det skönt att efter en stund gå in på en sidogata där vi visste att Amoeba Music, världens största oberoende skivbutik, skulle finnas belägen. De hävdar att de har 500 000 skivor och lika många filmer/spel på sina hyllor, och efter vårt besök där tror vi på dem. Anders köpte som vanligt en T-shirt, Martin köpte som vanligt några skivor, bland annat en konceptskiva av Kenny Rogers vid namn ”Calico”, den gamla gruvgrävarstaden vi besökte igår. Kul! Vi fann också en oas i hettan, baren Cat N’ Fiddle på Sunset Boulevard. Där beställde vi en lokal öl och satt i skuggan och lugnet under palmerna på innergården och njöt.
Hollywood Walk of Fame
Amoeba Music, Los Angeles, California
Därefter gav vi oss ut i den galna trafiken igen, en liten nätt tur på 45 minuter från Hollywood ner till Santa Monica/Venice Beach. Att se Stilla havet kändes som ett av vår resas stora mål, att fullborda kust-till-kust-uppdraget, liksom. Vi tjoade och high-fivade i bilen när vi såg det blå havet mellan några husfasader. Vi hittade en parkeringsplats, vandrade över den jättelika sandstranden, såg de klassiska Baywatch-tornen och satte sedan unisont våra fötter i Stilla havets svalkande vatten. Framme!! Efter ett skönt dopp i det för dagen starkt strömmande vattnet latade vi oss på stranden några timmar innan vi promenerade bort till Venice Beach, tittade på alla konstnärer, musiker och allmänna flumpellar som gör denna boardwalk till Los Angeles bohemiska Mecca. Det skummaste var en snubbe som släpat ner sin svarta flygel till stranden. Ambitiöst, så det förslår! Vi käkade gott på The Sidewalk Café, drack varsin Blue Moon, tittade på folket som vandrade förbi och såg solen sakta gå ner bakom bergen borta vid Malibu.
Santa Monica Beach, California
Bad-bevis #3, Stilla Havet. 3 av 3 avklarade!
Venice Beach, Los Angeles, California
The Sidewalk Café, Venice Beach, Los Angeles, California
Den sammanlagda känslan av Los Angeles var dock inte övervägande positiv. Stort, stökigt och en sju-helsikes trafik, som vi helst av allt bara ville komma ifrån. Kanske börjar våra fyra veckor på resande fot att ta ut sin rätt. Kanske skulle vi behövt vara rejält taggade och fulla av energi för att kunna ta in en stad av Los Angeles storlek? Någonting fick oss i vart fall att längta vidare, varpå vi körde norrut längs havet till just Malibu, där vi en bit upp i bergen hittade ett Good Nite Inn. Lite för dyrt egentligen, men det fick det vara värt istället för att leta vidare. Ikväll är vi nämligen lite av två slagna hjältar. Så, Good Nite, y’all!
”I was sitting in the
Hollywood Hawaiian Hotel
I was staring in
my empty coffee cup
I was thinking
that the gypsy wasn't lyin'
All the salty margaritas
in Los Angeles
I'm gonna drink 'em up
And if California
slides into the ocean
Like the mystics
and statistics say it will
I predict this motel will be standing
until I pay my bill”
/ Desperados Under the Eaves, Warren Zevon
Dagens körsträcka: Santa Clarita – Hollywood – Venice Beach – Malibu 62 miles (100 kilometer)