roadslesstraveled.blogg.se

”Oh California I'm coming home
Oh make me feel good,
rock 'n' roll band
I'm your biggest fan
California I'm coming home”

/ California, Joni Mitchell


Kallifornien har idag gjort skäl för sitt namn. Temperaturen har pendlat mellan 13-18 grader Celsius och för första gången har den där hood-tröjan längst ner i resväskan man aldrig trodde man skulle få användning för behövts plockas fram.

Vi började dagen med att ta en titt på staden Morro Bay, som vi rullade in i under mörker igår kväll och därmed inte såg ett jota av. Det visade sig vara en mysig liten hamnstad, med små krogar nere vid vattnet, välmående bostadsområden och en jättelik stenbumling vid hamninloppet. ”Morro Rock” kallas denna, en eroderad gammal vulkan och numer en ”state park”, typ naturskyddsområde.Morro Rock, Morro Bay, CaliforniaMorro Bay, CaliforniaDärefter körde vi norrut längs Highway 1 och fastnade för en stad längs vägen vid namn Cambria. Vi promenerade en runda längs huvudgatan, käkade glass, rotade bland begagnade böcker och åt så småningom god lunch på West End Bar & Grill.Moonstone Beach Park, Cambria, CaliforniaCambria, CaliforniaWest End Bar & Grill, Cambria, CaliforniaVår första planerade aktivitet för dagen var egentligen att besöka Hearst Castle. En snor-rik snubbe vid namn William Randolph Hearst har uppe på ett berg med utsikt över Stilla Havet byggt ett jättelikt slott med allehanda galenskaper, så som exempelvis ett importerat antikt romerskt tempel, vilket han ansåg skulle vara fint intill poolen. Inträdet var dock 25$ per person (jämför Grand Canyon 25$ för oss båda), så vi tyckte helt enkelt inte att det var värt pengarna. Istället körde vi ner till San Simeon Bay (gratis State Park Beach, haha!), vandrade ut på piren, tittade på jättelika tångruskor, irriterade oss på de cirka 500 kolonibarnen som förde ett väldigt oväsen samt tjurade lite över det uteblivna besöket på Hearst Castle.Hearst Castle, San Simeon, CaliforniaHearst Memorial State Beach, San Simeon, CaliforniaVår besvikelse höll dock inte i sig länge, för nästa hållpunkt var att titta på sjöelefanter strax norr om San Simeon. Vi höll förväntningarna låga och tänkte att vi kanske bara skulle få se ett par stycken, men väl framme trängdes åtminstone 200 sjöelefanter på den lilla strandremsan. Sjöelefant (Elephant seal) är verkligen djuret Gud inte välsignade med någonting mer än sin storlek, vilket gör att de förmodligen inte har så många naturliga fiender. Annars är de fula, feta, har löjliga små ”armar”, låter som dåliga vattenklosetter och beter sig allmänt komiskt. Synen att se 200 feta sjöelefanter ligga utfläkta i solen var ungefär som man kan tänka sig att det ser ut när 200 bakfulla, lönnfeta, medelålders hårdrockare sover ruset av sig efter sista natten på Sweden Rock Festival. Fantastiskt fult och fantastiskt vackert på en och samma gång! Trots att vi imponerades av sjöelefanternas storlek, berättade en frivillig guide att de vi såg här bara var tonåringar och därmed bara hälften så stora som de ”vuxna”.Piedras Blancas Elephant Seal Rookery, San Simeon, CaliforniaNär vi hade sett oss mätta på sjöelefanter fortsatte vi norrut på Highway 1. Landskapet förändrades snabbt, bergen tornade upp sig och de kommande timmarna var en hisnande berg- och dalbana med branta raviner, serpentinvägar och bergväggar som stupade ner i det mullrande havet. ”Epic views” och ”Scenic routes” har vi sett många under våra snart fyra veckor i Amerikat, men frågan är om inte detta i alla fall tog silverplatsen, efter Grand Canyon. Framförallt sträckan mellan San Simeon och Big Sur kan varmt rekommenderas. Den magnifika Bixby Bridge, byggt 1932, var också mycket imponerande. Ett av alla de fantastiska infrastrukturella byggnadsverk som genomfördes under 1930-talets depression och som betytt enormt mycket för kommunikationerna i det här landet.Highway 1, Big Sur, CaliforniaBig Creek Bridge, Big Sur, CaliforniaBixby Creek Bridge, Big Sur, CaliforniaTill slut blev det nästan för mycket av det goda. Vi började skämmas lite över att vi inte hade vett att till fullo uppskatta varje ny hisnande vy som väntade bakom nästa krök, så vi svängde inåt landet och tog in på Good Nite Inn i staden Salinas. Med utsikt över ett mycket fult industriområde. Det är olika. I morgon går vi på Rodeo och tittar på Redwood-träd. Tjohoo!

Dagens körsträcka: Morro Bay – Cambria – Big Sur – Salinas 146 miles (235 kilometer)