roadslesstraveled.blogg.se

Rebecca hävdar att jag har skrutit om toalettbeståndet här i Amerika, att det överallt finns offentliga toaletter och att de håller hög standard. Hon hävdar också att jag bespottat amerikanska hotellfrukostar (de som av någon outgrundlig anledning går under namnet Continental breakfast). Nu hävdar hon att jag har farit med osanning, att toaletterna är få och av låg standard samt att frukostarna är superbra. Så kan det vara! Vi är ju i New England nu och här har ingen av oss varit förut.

Hur som helst började dagen, efter en fin Continental breakfast, med en kort tur upp till Prospect Terrace Park där man får en fin panoramavy över Providences skyline, staden med det underbara namnet. Därefter väntade "major" trafikförvirring när vi skulle ta oss ut ur staden. Filer, avfarter och påfarter till höger och vänster och trots att vi var två vuxna och en GPS som försökte hitta rätt väg körde vi fel 4-5 gånger innan vi till slut hittade Exit 20 mot Cape Cod. Grr!!Prospect Terrace Park, Providence, Rhode IslandRhode Island/Massachusetts State LineFall River, MassachusettsNew Bedford, Massachusetts”Torsk-udden” borde vara den korrekta översättningen av Cape Cod. Halvön kallades så eftersom det kryllade av torsk i dess vatten när de första europeiska upptäckarna kom hit under början av 1600-talet. Tittar man på en sattelitbild över Cape Cod ser det ut som en arm, som om Gummi-Tarzan spände sin biceps, typ. Längst ut på den udden ska vi, till staden Provincetown, eller "P-town" som man säger om man är därifrån eller bara har koll i allmänhet.

”If you're fond of
sand dunes and salty air
Quaint little villages
here and there
You're sure to fall in love
with old Cape Cod
If you like the taste
of a lobster stew
Served by a window
with an ocean view”
You're sure to fall in love
with old Cape Cod

/ Old Cape Cod, Patti Page


Apropå koll: Vi har förstått att man inte heller får säga "we are heading to Cape Cod", för då framstår man som töntig utböling i lokalbefolkningens ögon. Nej, "We're heading DOWN THE CAPE" är tydligen det korrekta sättet att uttrycka sig. Det finns bara ett CAPE som räknas här. Mycket att hålla reda på!

Att äta en sandwich i det lilla samhället Sandwich fanns så klart på vår ”bucket list”. Så i stället för att ta den självklara Mid-Cape Highway (väg 6) valde vi ”the road less traveled”, i det här fallet Old King’s Highway, som snirklar sig igenom pittoreska små byar från kolonialtiden med anrika byggnader och mysiga butiker och gallerier. Helt i både min och inte minst Rebeccas smak. Vi hittade dock ingen sandwich i Sandwich, däremot nudlar till lunch i den underbara lilla staden Barnstable. Vi var redan här djupt förälskade i Cape Cod!Sandwich, Cape Cod, MassachusettsBarnstable, Cape Cod, MassachusettsCape Cod-chips på Barnstable Market. Vi köpte en liten påse (ej påsen på bilden) och de var fantastiska!Brewster, Cape Cod, MassachusettsThree Sisters, Nauset Beach, Cape Cod, MassachusettsNauset Light House, Cape Cod, Massachusetts

Utöver en brandutryckning när Selma plötsligt blev tokhungrig och vi i panik svängde av i Brewster för att hitta varmt vatten att blanda hennes mjölkersättning med, löpte färden utan större bekymmer och vid 14.00 anlände vi till Provincetown. P-Town är ett känt "gay haven", det vill säga en stad där homosexuella accepteras som vilka som helst. Inte en självklarhet i konservativa Amerika. Men här vajar fler regnbågsflaggor än amerikanska "stars and stripes" för P-Town är en liberal och konstnärlig enklav. Under 9 månader om året en sömnig småstad men på sommaren galet med massvis av turister. Commercial Street, som är där det händer, är härligt stökig med människor, butiker, och restauranger. Husen är vackra och skyltarna färglada och kreativa.N Truro, Cape Cod, MassachusettsProvincetown, Cape Cod, MassachusettsVårt motell Cape Colony Inn, Provincetown, MassachusettsPublic Library, Provincetown, MassachusettsVi hade egentligen lovat varandra att äta hummer när vi kom till Provincetown. Är man 36 år och aldrig har ätit hummer (mer än smakat en liten bit vid något tillfälle samt ätit soppa på hummer-fond) är det väl dags, va? Är man dessutom i trakter där hummer är lika vardagligt som falukorv för en svensk familj torde det sanneligen vara läge att förlora sin hummer-oskuld. Så tänkte jag innan resan. Vi tjuvåt ju hummer redan i Mystic och det var fantastiskt och vi tänkte en repris idag. Lobster Pot som var stället vi hade tänkt besöka ikväll var dock stökigt, bullrigt, knökat med folk och hiskeligt dyrt varpå vi blev snåla och istället köpte varsin Foot Long Dog i en korvkiosk. Korvarna må ha varit en liten fot långa, men de var väldigt smala. Billigt men inte på något sätt fantastiskt.MacMillian Wharf, Provincetown, MassachusettsPilgrim Monument, Provincetown, Massachusetts18.58 hade Sheila i receptionen berättat att solen idag skulle gå ned. Vi begav oss därför till Race Point Beach och blev där bjudna på en bedårande solnedgång från en fantastisk strand. Problemet med solnedgångar är att de är fullständigt omöjliga att fånga och återge på bild. Så ni får helt enkelt tro oss, det var fantastiskt. Kanske var det resans höjdpunkt så här långt. Ödmjuka och tacksamma körde vi hem till vårt motell Cape Colony Inn, bar in vårt sovande lilla barn som återigen varit fantastisk hela långa dagen och reflekterade över ytterligare en dag i Amerika.

Dagens körsträcka: Providence – Sandwich – Provincetown 125 miles (201 kilometer)Race Point Beach, Cape Cod, MassachusettsOld Harbor Life Saving Station Museum, Cape Cod, Massachusetts