DAG 9: NEW HAMPSHIRE & MAINE (Concord, Kittery & Cape Neddick)



De gröna bergen (Vermont) låg insvepta i en vacker förförisk dimma när vi lämnade Brattleboro, korsade Connecticutfloden och äntrade New Hampshire. Här uppe på högre höjd är det svalare än vad det varit nere vid kusten, vilket är skönt. Vi har också börjat komma in i rutiner för de procedurer det innebär att vara på resande fot och att alltid bara stanna en natt på varje ställe, vilket innebär väckning, duschning, matning av barn, frukost, kokning av Selmas flaskor, ihoppackning av alla prylar vi lyckats sprida runt i hela rummet, inpacking i bilen och till sist utcheckning. Därför kom vi iväg i god tid i morse och kunde börja avverka mil (eller miles som är det man mäter i här i Amerika).
Visst är det skönt när fördomar krossas? Vårt frukostsällskap i morse var två rejält råbarkade, latinamerikanska lastbilschaffisar som såg sura och ilskna ut när de satte sig ner vid bordet jämte oss. Ett visst obehag infann sig. De talade till synes irriterat på spanska med varandra. Då vinkar Selma glatt och till vår stora förvåning skiner lastbilschafförerna upp i breda tandlösa leenden och vinkar tillbaka. :)
Vermont/New Hampshire State Line
Keene, New Hampshire
McAuliffe-Shepard Discovery Center, Concord, New Hampshire
State House, Concord, New Hampshire
Visst är det skönt när fördomar krossas? Vårt frukostsällskap i morse var två rejält råbarkade, latinamerikanska lastbilschaffisar som såg sura och ilskna ut när de satte sig ner vid bordet jämte oss. Ett visst obehag infann sig. De talade till synes irriterat på spanska med varandra. Då vinkar Selma glatt och till vår stora förvåning skiner lastbilschafförerna upp i breda tandlösa leenden och vinkar tillbaka. :)





Mitt i delstaten New Hampshire ligger dess huvudstad, Concord (ett annat Concord än det vi besökte i Massachusetts för två dagar sen) vilket låg på bra avstånd för att bli ett vattenhål på vår väg mot kusten och Kittery outlets. Concord visade sig vara en mysig liten stad med ett fantastiskt vackert delstatsparlament som tyvärr var under restaurering, trendiga små butiker, restauranger och caféer. Vi köpte varsin smörgås på Subway som vi tog med oss att äta i bilen.






















Som så ofta med ett barn hängandes på magen blev vi indragna i samtal med ett pensionärspar från Florida som ägde ett sommarhus i denna del av landet. Konversationen startade mycket trevligt och vi pratade om tennis och om barn. Ganska snart kommer den ofrånkomliga frågan: ”Where are you from?” ”Sverige”, svarade vi. ”Åh Sverige, ni är den typen av invandrare vi vill ha!” Vänta… Va? Vad sa han??? Ett krystat leende, ska jag ta den här fighten? Nej, jag är feg och ignorerar kommentaren och fortsätter småpratandet, om än med lite mindre entusiasm. Senare i samtalet säger han det dock en gång till: ”Ni är den typ av invandrare vi vill ha, ni är så välkomna. Inte som de som kommer där nerifrån…” Hmm… Trump-anhängare? När chocken lagt sig blir jag arg på mig själv. Fan, jag borde ha tagit fighten! Frågat honom vad han menade. Äckliga rasist-gubbe!








































Dagens körning: Brattleboro – Concord – Cape Neddick – Portsmouth 235 kilometer (146 miles)