USA 2018: En vecka kvar!
Om en ynka liten vecka startar det äventyr vi sett fram emot i snart ett och ett halvt års tid: Familjens andra USA-roaptrip, också kallad "Roads less traveled 2.0.". Vi har med fasa bevittnat dollarkursens upp- och nergångar och vi har pumpmarkerat Hotels.com för att få de bästa möjliga boendena. Vi (läs Martin) har lusläst guideböcker och gravt missbrukat Google maps för att vara så väl förberedd som det bara går att vara. Planerna för denna resa föddes i september 2016. Då hade vi precis kommit hem från en två veckors roadtrip i USA's nordöstra hörn (New York och New England) med vår då 9-månaders bebis Selma. Bebisen har nu blivit ett barn (eller toddler som man säger i Amerika) och vi ska den här gången upptäcka de sydvästra delarna av detta jättelika land, närmare bestämt delstaterna Kalifornien, Arizona, Utah och Nevada. En helt annan del, hundratals mil längre västerut jämfört med senast, med helt annan natur och till viss del även kultur. Det ska bli ungefär hur kul som helst!
Med minnet från förra resan när vår 2-åriga danska flygplansstolsgranne Sara gallskrek i tre timmar i sträck på vägen till New York är vi försiktigt ödmjuka inför flygresan. Vi har bullat upp med för ändamålet specialinköpt I-pad fulladdad med appar (Bamse, Bollibompa, Pippi och Babblarna), böcker och inslagna bamsefigurer hon får öppna under resan, så vi hoppas vara så väl rustade vi kan vara. Sen kan vi bara hålla tummarna...
Varför blogga?
Varför vill man spendera sin "hard-earned" semester med att blogga, kan man ju kanske undra? Istället för att bara chilla och ta det lugnt spenderas kvällarna med att redigera foton och skriva texter. Missar man inte en del av upplevelsen? Lyckas man verkligen varva ner, slappna av och njuta av semestern? Ja då! Alla sätt att semestra är så klart bra om det funkar för den som gör det. Men att skriva blogg har under ett flertal resor nu varit ett för mig fantastiskt sätt att dokumentera och reflektera över det jag fått vara med om. Det är så berikande att i efterhand kunna återuppleva resan gång på gång på gång med hjälp av bloggen. Känslor i stunden och små detaljer man aldrig annars skulle kunna minnas i efterhand förevigas. Så klart hoppas jag/vi också kanske inspirera någon annan att göra en motsvarande resa, ge tips om sevärdheter, boenden etc eller bara helt enkelt underhålla. När man är passionerad av något vill man så klart dela med sig av det!
Rutten då?
Vi kommer att flyga till Los Angeles där vi de tre första dygnen bor i Santa Monica. Därefter tar vi oss med tåg till San Diego där vi bor de nästföljande två nätterna. På San Diegos flygplats hämtar vi sedan ut den hyrbil som ska ta oss via Palm Springs, Joshua Tree, Grand Canyon och Zions nationalparker till slutdestinationen Las Vegas. Sammanlagt 16 dagar i det förlovade landet! Mycket vacker natur, karga ökenlandskap och ändlösa vidder är det som väntar. Underbart!
Resan 2016 då vi besökte New York och New England var en stor upplevelse för vår lilla familj. Nej, det var inte bara lätt och lustfyllt, utan rejält krävande och prövande stundtals. Men vi övervann hindrena tillsammans, vilket så klart stärkte oss som en liten enhet. Nästan dagligen refererar vi till och pratar om minnen från den resan. Selma har järnkoll på om de olika bilderna vi har uppsatta på väggarna hemma är tagna i "New-Yorken", "Bosschton" (Boston) eller "Mäjjn" (Maine).
Ungefär så här kommer vår rutt se ut på kartan.Bucket-lists:
Denna gången kommer Selma vara mer medveten och involverad. I sex månader har hon mantrat "Kalifornien-åka" och pekat ut på kartan vart vi ska åka och bo. (helt åt skogen rent geografiskt, så klart, men ändå...) Vi har kunnat förbereda henne på flygresan, att bo på hotell samt pratat om vad hon ser fram emot mest med resan. Hennes "to-do-list" ser ut enligt följande:
- Äta glass
- Bada
- Bygga sandslott
- Åka karusell
Inte så komplicerat, haha!
Vi har de senaste veckorna roat oss med att göra "bucket lists", dvs saker vi under resan vill göra som vi kan pricka av från en lista. Reglerna har varit att de ska vara typiskt "amerikanska" samt att de inte ska innebära några stora kostnader. Exempelvis hade det så klart varit as-coolt att åka helikopter över Grand Canyon, men dels är det snor-dyrt och heller inte särskilt lämpligt med ett litet barn. Därför har vi på våra bucket-lists fokuserat på mer jordnära saker.
Martins "bucket-list":
- Åka rullskridskor på Venice boardwalk.
- Spela "whac-a-mole" på Santa Monica Piers nöjesfält.
- Äta en "bypass-burger" på Heartattack Grill i Las Vegas.
- Tanka på en autentisk 50-talsmack i en dammig håla längs Route 66.
- Posera vid "Welcome to Utah"-skylten. Delstat nr 30!
Rebeccas "bucket-list":
- Äta amerikanska pannkakor.
- Dra i en enarmad bandit på ett kasino i Las Vegas.
- Sitta på ett badvaktstorn på Santa Monica beach.
- Stoppa en "quarter" i en jukebox på ett gammalt diner-hak.
- Köpa frukt på en Farmers market i San Diego.
Har ni några idéer kring vad som borde finnas med på våra "bucket lists"? Förslag mottages tacksamt!
Innan jag avslutar denna lilla preview kommer här ett par goa minnen från resan 2016.
Central Park, New York City, New York
Greenwich Village, New York City, New York
New York City, New York
Mystic, Connecticut
Newport, Rhode Island
Race Point Beach, Provincetown, Massachusetts
Cape Neddick, York, Maine
Boston, Massachusetts
/ Martin & Rebecca
